folk_almedalen_2011

Livligt samtal kring digital delaktighet på Almedalsbiblioteket!

Postad 2011-07-06 12:25 | Kategori: Nyheter Etiketter: , , , , , , , , , , , , , ,

Kampanjen Digidel 2013 bjöd in till ett samtal om digital delaktighet i Almedalen, tisdagen den 5 juli, kl 13-15. Mötet ägde rum på Almedalsbiblioteket där Kerstin Simberg varit vänlig att upplåta plats.

Drygt 25 personer hade kommit för att delta i samtalet. Både gamla och unga, internet"nördar” och ickeanvändare, specialister på tillgänglihet för personer med funktionsnedsättningar, journalister, bibliotekarier, myndighetspersoner, en bonde, föreningsmänniskor, företagare och konsulter. Det var en stor bredd i uppfattningar och synpunkter.

Frågeställningar och synpunkter:

Hur gör man statistiken? Hur mäter man? Vad ingår eller inte?

Attityden till dem som inte använder Internet är inte bra; hur utsatta kan vi få bli. Man stryper informationen för dem som inte är med. Är man ensam är man låst, man har ingen att fråga och då kommer man aldrig in. På Gotland är det få som använder nätet.

Det kan vara intressant att veta att man inte kan lämna ett manus om det inte är digitalt, tidningen tar sedan några år inte emot andra manus än digitala.

Handikappade, åldriga och den lilla människan. De tycker att det är för dyrt att få en dator.

Tidigare har biblioteken inte varit motiverade att hjälpa till, de har inte haft resurser eller kanske intresse.

Skolan använder ofta sociala medier. Scheman ut på Internet, allt sker där, man tar för givet att alla har råd med en dator. Man bör få dator från första året. Ska inte vara varje familjs ansvar. Det är många som inte har det och det är dyrt att vara utan. t.ex kostar det mycket när man ska betala räkningar. Vi unga ser inte att andra inte hänger med.

Biblioteken är för alla och har ett bra stöd för främmande språk. Biblioteken skulle kunna vara mer kända som resurs för alla.

Kommunerna har en viktig roll, det är viktigt att de kommer med i kampanjen.

Det är det lokala samarbetet som är viktigt, vi måste nå dem som inte är delaktiga där de är, det är genom det lokala arbetet som de kan inspireras och inse nyttan med att vara med.

Banktjänsterna fungerar bra men vad krångliga de är med OCR koden - hur ska en gammal människa göra? Det är ju rena medeltiden, finns det inte bättre teknik. Användbarheten brister i många tjänster, inte bara bankernas, man måste göra något åt det.

Internetsamhället har också blivit ett snokarsamhäll, folk går in i detalj och ta reda på allt. Har ni tänkt på att Google sparar allt i evig tid?

Facebook och twitter är riktiga tidstjuvar - både för dem som är där och dem som tvingas följa flödena för att inte förlora jobbet eller sina vänner.

Man måste kunna komma ur Facebook. Om man dör måste kontot bort, det finns många exempel på att döda människors konton lever vidare och får inlägg, inte så trevligt för anhöriga.

Vad händer när allt rörs ihop på nätet? Tänk på att ni har era pengar där - när det blir fel och allt blir en soppa, vad ska ni göra då?

Få människor är både döva och blinda men de finns. Om man inte ser kan man lyssna på talsyntes men inte när man inte hör. Punktskrift är utmärkt men det finns sällan tillgängligt på ett bra sätt – en dövblind student som använder punktskrift på en högskola fick använd 60 knapptyckningar för att komma in och lika många för att komma ut. Det kallades tillgänglighet på den högskolan. Det är en liten grupp men internet betyder mycket.

Ju äldre vi blir, desto sämre blir syn, hörsel och känsel får vi. För den gruppen är det viktigt att det finns bra kontraster och större stil.

Riksantikvarieämbetet arbetar nu med att göra sina databaser tillgängliga, inte bara för professionella användare utan även för privatpersoner. Man ska kunna lägga in uppgifter om sin egen miljö och göra dem tillgängliga. Det ska också vara anpassat för dem som inte använder dator. Det är viktigt att tala med användarna för att förstå vad de vill ha.

Viktigt att se de unga som inte är digitalt delaktiga. Det är en heterogen grupp men viktig att förstå.

Man måste kunna få hjälp när man inte klarar av datorn eller vad det kan vara själv. Vart ska man vända sig? IT support direkt skulle vara toppen.

Gick med på Facebook. Skaffade en ny telefon, en iPhone. Har svårt att läsa om jag inte har mycket ljus. Måste lära mig nu. Ska jag klara mig behöver jag en guide som hjälper mig. Har jobbat mycket med äldrevård, ser många möjligheter till hjälp. Nu krävs att man ska kunna använda saker. Vill gärna att någon ska få titta på mig med kamera.

Medievärldens anpassning till nätet är besvärlig. Ständiga problem med lösenord. Du får inte anteckna koden!! Men jag har en pärm hemma med lösenord! Vad händer när jag bli dement?

Största problemen med tillgängligheten är access.

Har datorerna tagit över? Många i min ålder frågar mig om hur man ska använda dator men de vet inte varför de ska använda en dator. De har aldrig loggat in, vet inte vad det handlar om. Mina funderingar är hur alla ska få del av detta. Finns det material – nybörjarböcken?

Almedalsbiblioteket och 13 bibliotek på Gotland fick Bill Gatespengar. Kunde anställa en person i Hemse och körde studiecirklar. Nya pengar kom från kulturrådet. Då satte vi datorer i en bil, åkte runt till bygdegårdar. Nu är pengarna slut men det har varit bra projekt. Nu vill biblioteket göra ett resurscentrum för allmänheten. Studiecirklar, korta kurser, brett upplagt, studieförbunden ska vara med.

Jag lever i Facebook och hade ingen aning om att det finns folk som inte gör det. Ddet är otroligt effektivt, man kan snabbt få ihop en fest med flera tusen deltagare. Nu gör vi en tjänstedesigntävling. Ska utveckla hållbara tjänster. Appar och grejjor. Vi byter inte visitkort, blir kompis på Facebook.

Den traditionella kommunikationen upphör, allt hamnar på nätet.

De gamla har ingen motivation.

Talböckerna, en liten del på biblioteken med viktig för många.

De kanske behövs ett digitalt kunskapslyft?

Fel att tänka att problemet med de som inte är digitalt delaktiga dör bort. Allt blir nytt hela tiden! De som är internetnördar nu är lika utanför när de blir gamla som de som är gamla idag - samhället och tekniken förändras hela tiden. Aktiva nu får problem men andra saker. Tänk inte internet. Lösningen är att man alltid måste lära sig.

Man kan lära sig över teknikgränserna, kan man Facebook så kan man twitter.

Det digitala är en helt ny värld. Viktigt att problematisera. Vilken våg vi flyter på, wow!

Men!! Sprit- och socker till indianerna var något helt nytt för dem, de kunde inte hantera det. Kanske är det så med Internet också, kan vi verkligen hantera tekniken i vårt samhälle - är vi beredda? T.ex. att de döda lever på Facebook.

Man måste använd både ock, man måste bygga det sociala samtidigt med det digitala., mediet inbjuder till att dela med sig, skapa gemensam kunskap. Antalet deltagare i studiecirklar är fler än någonsin, ett tecken kanske på att det finns ett behov av att samtala med andra samtidigt som den digitala världen breder ut sig. Stora fördelar, binder ihop snarare än skiljer.

Biblioteken borde kunna hjälpa till. Både analogt och digitalt. Möjliggör också för rörelsehindrade.

Internetdemokrati - finns den? Finns det en spänning mellan den representativa demokratins former och inflytande över politiken via digitala medier? Internet kan i vissa fall bredda delaktigheten men det är viktigt att se att representativiteten kan bli sned. Många unga röstar inte, de finns på Internet och använder nätet för att få inflytande. Man måste hitta nya vägar för demokratiskt deltagande.

Vad säger politikerna i Almedalen om digital delaktighet? Uppenbarligen är det många politiska frågor här. Finns det någon som tar upp frågan under Almedalsveckan?

Sammafattning

Kampanjen är ett nätverk, lokal samverkan är en tyngdpunkt i kampanjen. Uppdraget är att nå människor som inte är digitalt delaktiga och att bidra till att de blir det. Det handlar om motivation, intresse, ekonomi, kunskap och insikter om möjligheter. Allas bidra räknas - och mera, allas bidra behövs för att nå dem som står längst ifrån digital delaktighet.

Samtalet samlade människor med mycket olika utgångspunkter - flera kommenterade att det tidigare inte insett hur andra ser på digitala tjänster och Internet. Samtalet fortsatte i informella grupper långt efter utsatt tid.

Deltagarna gav uttryck för en spänning mellan det snabbt utvecklande digitala tjänstesamhället å ena sidan och behovet av en ”analog” verklighet parallellt. Många var kritiska till att nedmonteringen av det analoga tjänstesamhället går så fort.

Användbarhet och användvärde var en viktig fråga i samtalet. Den nya tekniken måste var självinstruerande och intuitiv för att nå bred användning. Den måste också kunna anpassas till vars och ens behov, t.ex. textstorlek, ljus, ljud mm.

Det måste finnas möjligheter att få hjälp. Om man bor i glesbygd är man körd om man inte få någon att tala med - man kanske inte ens vet hur man sätter på apparaterna, för det står i allmänhet inte i bruksanvisningarna.

Man måste hitta former för att bygga de sociala systemet vid sidan av Internet - sociala media tar inte över behovet av att träffa andra fysiskt.

Alla måste lära nytt hela tiden - Internet är inte slutstadiet som man är med i och sedan är det klart. Unga hacker kommer bli lika utanför när de är gamla som de som är utanför idag. Då är det inte Internet, det är något annat. Enda medlet är ett ständigt lärande och det måste finnas förutsättningar för det.