Det råder ingen tvekan om att Berthel hänger med sin tid. Han har hemsida, lyssnar på Spotify, använder trådlösa Blåtandshögtalare och har helt slutat med dagstidning eftersom han hellre läser tidningen i sin iPad.
- Jag pläderar för mina kamrater, vikten att försöka att så länge som möjligt hänga med. Utvecklingen går nu så fort – att tar man inte till sig det nya  - så blir nästa steg så högt att man aldrig tar igen det, säger Berthel.

/ Kjell

Läs hela artikeln om Berthel och missa inte att nominera någon du känner! Ju fler tips, desto fler förebilder och konkreta exempel på vad man kan göra på nätet!

Om Årets Modernaste Pensionär

Kjell "Kjelleman" Eriksson har fått i uppdrag av Digidel att finna digitala förebilder för seniorer. Fram till midsommarens sill och dans kommer därför Kjell att leta efter Årets Modernaste Pensionär du tipsar Kjell och vinnaren koras den 25 juni. Välkommen att nominera din kandidat!

Marth Lane Fox berättar för the House of Lords att i Storbritannien har 7 miljoner aldrig varit online. 16 miljoner har inte digitala baskunskaper. Samtidigt så står Internet för 8 procent av GDP i Storbritannien och spåkulan pekar på att den siffran snart stiger till 25 procent. Martha ser att Internet möjliggör nya modeller för affärer.

Idag är det en grundläggande rättighet att kunna ta del av Internet slår Martha fast i talet. Digital kompetens ökar chansen att få arbete med 40 procent, studieresultaten förbättras med 25 procent. Även i privatlivet finns mycket att vinna med ökad kontakt med familj och vänner.

Du ser talet i sin helhet i youtube-klippet.

Vi har skummat igenom rapporten och finner att kampanjen Digidel nämns flera gånger. Du laddar ned och läser hela rapporten här. Stycken där Digidel nämns (vi har ej tagit med tabeller) har vi klippt ut och samlat nedan – utdragen är dock tagna ur sitt sammanhang och de kan endast ses som ett sätt att snabbt skapa sig en överblick över hur kampanjen Digidel nämns i delbetänkandet. Läs gärna hela delbetänkandet och skicka era eventuella synpunkter direkt till Digitaliseringskommissionen.

s. 25
”Utöver kartläggningen har vi samverkat med en rad aktörer, både formellt och informellt. Digitaliseringskommissionen har exempelvis gått med som partners i kampanjen Digidel2013, ett stort nätverk om knappt fyrahundra aktörer sprunget ur bland annat den svenska biblioteks och folkrörelsesfären som arbetar för att främja digital delaktighet och minska utanförskapet i grupper i behov av särskilt stöd. Vi medverkar i styrgruppen för konferensen Offentliga rummet, ihop med bland annat Vinnova, E-delegationen, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Jönköpings kommun.”

s.29
”Kampanjen Digidel 2013 som drivs av Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.SE) har lyckats mobilisera ett stort antal partners, företag och enskilda eldsjälar, som på olika sätt arbetat för att öka det digitala innanförskapet och mäta resultaten därav.”

s.53
”Kampanjen Digidel 2013 är emellertid ett exempel på en insats som mer direkt vänder sig till icke-användarna av it av olika slag. Kampanjen är inte initierad av regeringen men finns omnämnd i en relativt bred insats där regeringen konstaterar att det sker många frivilliginsatser på området digitalt innanförskap. Regeringen har i januari 2013 gett Linnéuniversitetet i uppdrag att undersöka hur frivilliga initiativ arbetar för en ökad digital delaktighet3. Vi tolkar uppdraget som ett första steg inom ramen för åtgärden som handlar om att utreda behov och möjligheter att stödja insatser för digitalt innanförskap.”

s.54 samt 56
Digidel nämns som en aktör på eget initiaitiv i ekosystemet för digital delaktighet och beskrivs som:

”Digidel 2013 är en nationell kampanj som via partnerskap strävar till att öka e- delaktigheten och minska de digitala klyftorna i samhället”

s.57
”Den mest pådrivande aktören är kampanjen Digidel 2013 som sam- ordnas av Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.SE). Kampanjen har skapat en kontaktyta för att samla insatser för att främja ökat digitalt innanförskap. Denna kontaktyta är en plattform för att engagera myndigheter, intresseorganisationer, företag och privatpersoner i att genomföra utbildningsinsatser som stödjer de som vill ta del av internet men som saknar den digitala kompetens eller den utrustning som behövs. Kampanjen är tidsbestämd och kommer att upphöra under året.”

s.82
”Digidel 2013 är en nationell kampanj som via partnerskap strävar till att öka e-delaktigheten och minska de digitala klyftorna i samhället.”

s.85
”Flera av aktörerna som identifierats inom området bedöms inte vara starkt pådrivande eller ha starkt mandat. En av de mer pådriv- ande aktörerna är kampanjen Digidel 2013 som kommer att avslutas i sin nuvarande form vid årets slut. Preliminärt ser området ut att vara svagt representerat ur ett aktörsperspektiv.”

s.143
”Det finns inga riktade insatser från staten, och inga särskilt av- satta statliga medel. Insatser i dag görs mest från privata aktörer, till exempel kampanjen Digidel 2013. Diskussionen under Signatärsforum kom att handla om huruvida det är rimligt att staten inte är med, och varför staten inte intar en mer aktiv roll. ”Staten ska inte ösa in pengar, men vara aktiv”.

I dag ingår generellt inte internetkunskap i introduktion för ny- anlända. Ett exempel på motsatsen finns emellertid i Östergötland där man lägger till tio timmar dator-/internetkunskap till introduktionen.

Att öka anställningsbarheten genom ökad it-kunskap borde vara samhällsekonomiskt lönsamt. Enligt en brittisk undersökning3 som nämndes under diskussionerna vinner samhället cirka 20 000 kronor per person (och år) som använder digitala e-tjänster. ”Det skulle bli 24 miljarder kronor för Sveriges del”, om förutsättningarna är jämförbara. Digital delaktighet ger vinster för samhället, vem gör vad för att vi ska tjäna in dessa pengar?

Bibliotekens betydelse och roll för att främja nyanländas digitala delaktighet togs upp i diskussionen. Samtidigt som röster från biblio- tekshåll lyfte fram att det är svårt att matcha förväntningar och efterfrågan på utbildning och stöd med bibliotekens befintliga resurser. Det är av grundläggande betydelse att sätta medborgaren i centrum och utgå från deras behov.

Staten har ett ansvar, men ett begränsat ansvar. Nyckeln ligger i att staten kan stötta civilsamhället. Detta görs delvis men mera kan göras, kanske genom invandrarorganisationerna, biblioteken med flera. Nyckeln torde ligga i att jobba via andra, lyfta fram de goda exemplen och skapa plattformar för kunskapsöverföring.

Det sker redan många initiativ. Kampanjen Digidel 2013 har under sina verksamma år mobiliserat och kraftsamlat många aktörer av olika slag för att öka den digitala delaktigheten hos olika svaga grupper4. Kampanjen avslutas i slutet av 2013. Hur ska man ta till- vara det engagemang och de synergier som har skapats under projektet?

Vi behöver bli bättre på att utnyttja de resurser som redan finns. Ett gott exempel som lyftes fram bland annat med budskapet att det borde kunna växlas upp och testas på andra orter är Transfer i Örebro där ungdomar med invandrarbakgrund hjälper äldre att använda datorer. På så sätt skapas positiva kontakter mellan två grupper som annars inte har många naturliga mötesplatser. De unga it-guiderna hjälper de äldre att bli digitalt delaktiga och blir också förebilder för andra ungdomar. Så kallade e-verkstäder lyftes också fram som bra exempel på samverkan mellan kommuner och andra aktörer.

En synpunkt som framfördes var att nyanlända utan tvekan måste få kunskap att förstå hur det digitala Sverige fungerar, men att det också finns andra svaga grupper som behöver stöd. Långtidsarbets- lösa liksom hemlösa har mycket låg digital kompetens, och det borde göras insatser även för dessa grupper. ”Digital integrering handlar om demokrati. ”

Källa: Digitaliseringskommissionen överlämnar sitt första delbetänkande https://digitaliseringskommissionen.se/digitaliseringskommissionen-overlamnar-sitt-forsta-delbetankande/

Foto: Ellen Pettersson

Vill du komma i kontakt med någon av talarna? Kontakta Digidels kansli.

Så här skriver Malin i sin motivering som hon skickat in:
”Min farfar Sven är 80+ och när jag köpte en Experia frågade han mig om det var en mini eller vanlig (han hade koll på alla modellerna). Han sitter dagligen och surfar och tar photoboothbilder med sin IPad och skypar, facetimar. Han är favoriten bland alla tanter eftersom han både är pensionerad doktor och datafixare.”

Härmed nominerar vi Sven till ”Årets modernaste Pensionär”, och vi får dessutom se ett exempel på hur det kan se ut när Malin och Sven tillsammans kör med Photobooth, det lilla programmet till Mac som vrider och vänder på ansiktet när man låter sig fotograferas.

SVEN 80+ ger dig ett hett App-tips!
Blir du också nyfiken på appen ”Talking Tom Cat”? För dig som har iPhone eller iPad, här har du den:
https://itunes.apple.com/se/app/talking-tom-cat/id377194688?mt=8

Datahackermormor fixar hemsidor

Det här är Eva Petterson! Fotot finns på hennes hemsida www.evapetterson.se och är från föreställningen ”Ljuva 50-tal” med Vikingakören.

Eva är Madeleine Simonssons mormor och hon ser gärna att Eva blir Årets Modernaste Pensionär och Madeleine har därför skickat in följande motivering:

”Min mormor Eva är 71 år. Hon designar hemsidor åt företag. Programmerar och fixar i Html. Jag fattar inte hälften av va hon gör. Men duktig e hon. Facebook har hon de med När jag var liten så skröt jag alltid om min ”datahackermormor” för mina vänner. Som såklart tyckte hon va skitfräck. ”

Det är ju så klart att vi måste nominera Eva Pettersson till ”Årets modernaste Pensionär” och ge alla unga webbdesigners lite frisk konkurrens.

Evas hemsida: http://www.evapetterson.se
Evas Blogg: http://evapetterson.blogspot.se

Om Årets Modernaste Pensionär

Kjell "Kjelleman" Eriksson har fått i uppdrag av Digidel att finna digitala förebilder för seniorer. Fram till midsommarens sill och dans kommer därför Kjell att leta efter Årets Modernaste Pensionär du tipsar Kjell och vinnaren koras den 25 juni. Välkommen att nominera din kandidat!

Svara på Angelas frågor till nätverket

Angela gästbloggar inför DigiMeet

Det är ju självklart att Lars Andersson ska bli nominerad till ”Årets Modernaste Pensionär”!
Henrik som nominerat sin far har själv en favorit av alla hans bilder, titta gärna på den, så hittar du samtidigt till Lars Anderssons bilder som finns publicerade på Flickr.
På nätet så kallar sig Lars för ”sorundalasse” och han är också medlem på Fotosidan, en mötesplats för alla som gillar foto.

Länkar till Lars Andersson:
FLICKR och Henriks favoritbild: http://www.flickr.com/photos/alars77/5354475572/
FOTOSIDAN: http://www.fotosidan.se/member/view.htm?ID=52581

Vem vill du nominera?

/ Kjell

Om Årets Modernaste Pensionär

Kjell "Kjelleman" Eriksson har fått i uppdrag av Digidel att finna digitala förebilder för seniorer. Fram till midsommarens sill och dans kommer därför Kjell att leta efter Årets Modernaste Pensionär du tipsar Kjell och vinnaren koras den 25 juni. Välkommen att nominera din kandidat!

Lansering av Årets Modernaste Pensionär DigiMeet 8 maj

Ni kan bidra just genom att berätta varför ni är på nätet och vad ni gör där, för de som ännu inte hittat dit. Digidel söker med andra ord digitala seniora förebilder! Med Årets modernaste pensionär vill vi vidga bilden av vad det innebär att vara äldre i dagens digitala samhälle. Och det behöver inte vara så märkvärdigt. Tveka inte att tipsa om de pensionärer du känner som surfar, skickar mail, hör av sig till familjen på skype eller lyssnar på skivor till kaffet med hjälp av Internet.

Självklart finns du, din granne eller din äldre mor som redan nu omfamnat det digitala och upptäckt dess möjligheter. Vi behöver er inspirerande äldre som funnit glädjen och nyttan med Internet. Nu har du chansen att tipsa om årets moderaste pensionär.  Och där lämnar vi frågan öppen till er som tipsar, för vad innebär det egentligen att vara en modern pensionär år 2013?

Tipsa om din moderna pensionär här!

PS. Du som vill vara med och donera priser till våra fina moderna pensionärer, hojtar till ellen.pettersson@iis.se , för visst är årets modernaste pensionär värd något riktigt, riktigt fint!

Jag lyssnar på myndigheter som PTS, Handisam och Skatteverket och Universiteten, UHR, som ju också är min egen hemmaplan. Jag lyssnar på personer i den kommunala sfären som SKL, Biblioteken och jag talar med företrädare för olika typer av IT-företag, utbildningsanordnare och studieförbund. Men den grupp jag lär mig mest av om digital delaktighet är de som arbetar i frivilligorganisationer som exempelvis i den missbruksinriktade Rainbow, Stadsmissionen och Seniornet. Här finns erfarenhet av det största och tydligaste utanförskapet, men samtidigt också det starkaste egenmaktsdrivna engagemanget. Digidelkampanjen som idag blivit ett viktigt sammanlänkande nätverk för i stort sätt alla typer av aktörer är förstås en part jag lyssnar på noga.

En besvärande siffra

Uppgiften om att 1, 2 miljoner (Findahl 2013) står utanför nätet i Sverige är förstås besvärande i ett av världens mest uppkopplade länder. Det anser alla. Vetskapen om att vissa grupper i befolkningen, som de äldre, de funktionshindrade, personer med låga inkomst- och utbildningsnivåer och de med annan språklig bakgrund än den svenska använder nätet i mindre utsträckning än andra ger oss också en bild av att utanförskap på nätet till viss del hänger ihop med utanförskap även i andra avseenden som socialt och kulturellt. Alla som känner mig vet att jag är väldigt oteknisk och jag blir överrumplad själv av hur attraherad jag de facto blir av frågeställningarna som vi jobbar med nu om hur människor med hjälp av internet kan bli inkluderade. Jag brukar inte gå igång på pengar eller imponerande maskinparker och ska jag vara ärlig blir jag mest grinig av It-tekniker som bara kommunicerar utifrån en intern ofta sluten systemlogik. De får ständigt det jag trodde och tänkte att framstå som vore det hämtat från en felskriven instruktionsmanual. Strukturfunktionalismen har fått sin chans.

Möjligheter för förbättring och utveckling av nya metoder

Forskare går ofta igång på två saker. För det första måste det finnas något intressant att upptäcka eller utveckla ny kunskap om och för det andra måste det finnas möjligheter att bidra till att göra tillvaron bättre på lite längre sikt. Frågan om digital delaktighet rymmer bägge aspekterna. Här finns mycket både teoretiskt och metodologiskt att tugga på. Det är också ett område med hög politisk relevans och det betyder att det finns goda möjligheter att göra skillnad.

Skulle vi förstå en del förhållanden kring exempelvis hur våra äldre kan få större gemenskap med sina anhöriga trots långa avstånd och de funktionshinder som kan komma med åren kunde vi anpassa våra digitala stöd på ett sätt som höjde livskvaliteten. Eller om vi lyckas bättre med att få personer med invandrarbakgrund att höra till både i de sammanhang som angår dem här i Sverige och de gemenskaper som är relevanta utanför vårt land skulle gruppen stärkas och vårt samhälle bli mer jämställt. Med tanke på det sorgliga exemplet i Kumla, borde vi bli skickligare i att säkra de sociala och etiska spelregler som bör finnas på nätet så att vi en gång för alla får bukt med nätmobbing och trakasserier.  Skulle vi förstå mer om varför det finns avstånd mellan människor, hur dessa reproduceras och förstärks i digitala miljöer och hur man överbryggar dem skulle vi forma ett annorlunda samhälle. Allt detta är just frågor om digital delaktighet i dag, som dem jag talar med i den här studien ser som angelägna, där det stora bekymret inte handlar om att bli uppkopplad, utan om att bli inkopplad.

Uppdraget jag arbetar med fokuserar på perioden 2010-ff och tar sikte på sådana initiativ som kommer underifrån genom frivilliga insatser och informella samarbeten samt har ett innehåll och en inriktning som går ut på att just överbrygga delaktighetsklyftor. Många aspekter och typer av digitaliseringsinsatser avgränsas bort. Någon totalkartläggning görs inte heller, utan syftet är snarare att få en djupare förståelse för vad digital delaktighet handlar om idag och peka ut vissa problem- och utvecklingsområden. Vi valde att lägga upp analysen i några olika steg:

1) En analys tar fasta på organisationernas erfarenheter av sina egna initiativ till att främja digital delaktighet (samtal och intervjuer med berörda i olika typer av verksamheter alltifrån allt ifrån skatteverket till stadsmissionen)Vi summerar upp vilka olika aspekter av delaktighetsproblemet som beaktas och främjas inom olika institutionella ramar.

2) En andra analys tar fasta på konkreta utvecklingsprojekt inriktade mot att öka delaktigheten och söker beskriva vilka resultat och möjligen uteblivna effekter som åstadkommits av dem som arbetar klyftöverbryggande i praktiken (metautvärdering av befintliga rapporter)

3) En tredje analys tar fasta på några idag mycket kritiska frågor och långsiktiga problem som rör delaktighet och utanförskap på nätet (bland annat digital kompetens för livslångt lärande, demokratiska och etiska aspekter på delaktighet i bland annat sociala media; uteslutningsmekanismer bland unga på nätet samt hur tillträdesproblematik i digitala miljöer kan förstås utifrån ett diversifierat jämställdhetsperspektiv )

4) En fjärde analys identifierar goda och framgångsrika exempel, som samtliga har stark lokal förankring i det digitala delaktighetsarbetet samt även är av högt värde ur policysynpunkt. http://www.digidel.se/just-nu/stort-grattis-till-de-de-nominerade-i-utmaningen/

När IT minister Anna-Karin Hatt formulerade uppdraget som jag nu samordnar betonades både anknytningen till de målsättningar som finns i Regeringens Digitala Agenda (http://www.regeringen.se/sb/d/14375 )om att alla skall omfattas av digitaliseringsarbetet samt till de frivilliga insatser som görs idag för att överbrygga  utanförskap.  Jag uppfattade ambitionen som lite i linje med en kampanj som blev viktig för mig när jag arbetade med miljöinformation  i min gröna  ungdom.  Då handlade det om återvinning av hushållssopor och devisen som satte sig var ”think globally-act locally”. Genom att föra in miljötänkandet i vardagen med kompostering och batteriholkar, skulle vi gemensamt skapa ett tänk om ett klot som överlever och mår bra. IT och internet ligger förstås långt från sopsorteringens domäner,  jag avstår i alla fall att driva analogin vidare här, men min grundkänsla är ändå att vi som samhälle betraktat står i begrepp att börja se på internet och de tjänster som utvecklas där som både en överordnad infrastruktur och en var mans spade, med vars hjälp vi kan börja gräva där vi står.  Utmaningen består i dagsläget av att, istället för att reaktivt anpassa det vi gör till en teknikutveckling som vore den en väderliknande omständighet, vi kopplar ett mer medvetet grepp som hjälper oss prioritera, rikta resurserna och formulera tydligare uppdrag. Vårt digitala liv och vårt digitala samhälle är redan idag så integrerat både i vår materiella värld som i våra föreställningar, till och med bland hemlösa och nyanlända flyktingar,  att de är lika mycket på riktigt som allt annat. Därmed finns också idag en förväntan om ökad delaktighet och förutsättningar för att det skall komma till stånd.

Huvudrapporten kommer i slutet av Juni och Exempelsamlingen i Augusti. Vi har också producerat ett studioinspelat panelsamtal mellan ett urval akademiska forskare och UHR om forskningens och universitetens roll som kommer att läggas ut på YouTube. Håll koll på dem.

Gästskribent,  Angela Zetterlund för Digidel. Fil Dr Linnéuniversitetet

Hjälp Angela genomföra sin studie genom att svara på tre frågor!